Studiebesök i Estland

Mittemot en skönhetssalong ligger ett av Convictus sprututbytesprogram. Det är en central del av hivpreventionen i Estland. En använd spruta ger en ren tillbaka. I en tunna ligger kasserade sprutor, som sedan vägs för att hålla koll på omfattningen. På ett år har de fått in en halvmiljon sprutor, berättar Meelis Resev.

Mycket har hänt i Estland de senaste årtiondena – både sett till politiken och frågor kopplade till hälsa. Från ett par hivfall om året under 90-talet till att segla upp som det land i Europa med högst andel hivpositiva. Epidemin tog fart när hiv fick fäste bland personer med injektionsmissbruk. Fram till 2000 hade landet mindre än hundra kända fall. Sista fyra månaderna år 2000 fick landet plötsligt 347 nya fall; nio av tio fall var kopplade till injektionsmissbruk. Så började siffrorna mångdubblas. Idag uppskattar man att uppåt tolv tusen personer lever med hiv. Antalet fall som relaterar till missbrukare är större än överföring mellan heterosexuella som inte injicerar droger. Bland män som har sex med män är inte hiv lika vanligt i Öst- som i Västeuropa. När en epidemi får tag i en grupp på ett sådant sätt är risken för överföring till hela befolkningen stor. Hiv förs vidare både till andra som injicerar och sexpartners. Skadereduktion har varit en självklar strategi från början. Mer än tre fjärdedelar har idag varit i kontakt med ett sprututbytesprogram. Hälften får sina rena sprutor den vägen.  Arbetet handlar också om att skapa en möjlig väg ut för de som vill. Det är viktigt att kunna bjuda på en kopp kaffe och säga att vi inte har räknat ut dig, berättar Meelis Resev. Riskmedvetenheten har ökat och antalet nya personer som får hiv minskar sakta men säkert. Samtidigt är mörkertalet fortsatt stort. Många får sin diagnos sent. Hivtestning är därför ett annat viktigt verktyg. I Tallinn erbjuds snabbtester både utanför vården, som på Convictus mottagning, och på de vanliga klinikerna. Vi besöker Nakkuskliiniku polikliinik under vårt besök. De understryker även vikten av fungerande mediciner och regelbundna kontroller. Ungefär en tredjedel av landets hivpositiva står utan behandling, enligt den läkare som tar emot oss. Vi kikar i medicinskåpen och ett par av oss tar snabbtester. Om man testar positivt finns det stöd att få, både i form av kostnadsfri behandling och andra hälsorelaterade frågor. – Hälsan är bättre, jag känner mig stark säger en hivpositiv som vill vara anonym. Jag är väldigt tacksam över att leva i Estland där man får gratis mediciner.Studier visar att de insatser som görs har effekt, särskilt på den unga befolkningen. Trenden har nu vänt neråt. Kliniken samarbetar med EHPV, Estonian Network of People Living with HIV. De arbetar framför allt på två nivåer, med testning och information. – Vår vision är att de som idag står utanför behandling också får den tillgången, säger Artjom Ivanov. EHPV är en serviceorganisation, där somliga anställda är hivpositiva och arbetar peer-to-peer och andra inte. En viktig del av deras arbete handlar om att stödja alla hivpositiva i Estland.

Senast uppdaterad den

Dela